Botanist med koll på pollen

Det är bråda tider för forskaren Åslög Dahl. Att vara pollenexpert under högsäsong är ett styvt arbete, med mängder av förfrågningar från media och allmänhet.
– Jag kan bli ombedd att ställa upp på intervju redan halvsju på morgonen lika gärna som elva på kvällen, säger hon.

Det räcker med att ta ett kliv in i hennes arbetsrum för att inse att det ”bor” en forskare här. Väggarna är tapetserade med böcker, tidskriftssamlare och pärmar med undervisningsmaterial.
–  Det är tryggare att ha det här än i huvudet, säger Åslög Dahl.

På skrivbordet står ett mikroskop, på bordet trängs krukväxter med anteckningsböcker. Men det som först fångar uppmärksamheten är ett par granskande kattögon som tittar upp ovan läsglasögon och dagstidning. Trots att det bara är en inramad bild ser katten kusligt levande ut.
– Jag har älskat katter så länge jag har kunnat säga mjau, säger Åslög Dahl, som själv har de tre katterna Sofus, Tissle och Lilla Psi, och är uppväxt i en kattälskande familj.

Barndomshemmet var en rymlig men sliten våning i ett gammalt hus från 1890-talet, som låg vid  Heden i Göteborg. Pappa var professor i kulturgeografi, mamma var släktforskare och utredde Göteborgs tomthistoria på 1600- och 1700-talen. Farfar var föreståndare på Alnarp och Åslögs Dahls syskon blev, liksom hon själv, alla forskare. Som ung hade hon vaga planer på först journalistik och sedan medicin, men landade sedan i studier i kemi och biologi. Då var året 1975 och hon var tjugo år.

En kandidatexamen ledde till forskarstudier om växten Hypecoum, som tillhör vallmofamiljen.
– På den tiden var det inte så mycket jämställdhetstänkande inom akademin. Men vi var trots allt tre flickor som blev antagna samtidigt till doktorandutbildningen.

På Göteborgs universitet fanns då universitetslektor Sven Olov Strandhede, en lärare i botanik som inspirerade henne.
– Troligen slog han också an en sträng från barndomen och från min farfar, för det gjorde att jag ville fortsätta med botanik.

Sven Olof-Olov Strandhede, som blev hennes mentor, såg behovet av botanisk kunskap inom allergivården och startade Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet 1975. Laboratoriet gör analyser av luftburet pollen, utfärdar prognoser och förser samhället med polleninformation. När han gick i pension 1997 tog Åslög Dahl över ansvaret för laboratoriet, som då flyttades över till forskningsbolaget Botaniska analysgruppen. Där var hon vd till 2006.
– År 2012 togs pollenverksamheten tillbaka till universitetet igen. Jag följde med, men blev kvar på tio procent som forskningschef i bolaget, som idag gör mögel- och rötsvampsanalyser. Där ägnar jag mig åt frågor som rör mögel och dess effekt på inomhusmiljön.

Genom åren har hennes forskning kretsat kring vad som styr blomning och mängden pollen från björk och andra växter. Och kopplingen till allergier.

Åslög Dahl har förmedlat kunskap om
botanik till mängder av studenter.

Mellan 20 och 25 procent av befolkningen i Sverige är idag överkänsliga mot pollen. Åslög Dahl samarbetar med läkare i studier om hur immunförsvaret reagerar på pollen.
– Vilken sorts pollen, mängden pollen och när blomningen sker – allt påverkar förekomsten av allergisymptom.

Med klimatförändringarna ändras också pollensäsongens längd. Den börjar tidigare och slutar senare.
– Små barns immunförsvar mognar inte som tidigare, på grund av ökad hygien. Och eftersom de inte längre vistas utomhus i samma utsträckning som förr, har de ofta inte kontakt med växter och djur när de är riktigt små. Det är annars viktigt för att utveckla tolerans mot naturligt förekommande ämnen.

Pollenlaboratoriet har under åren samlat in pollendata i olika långa tidsserier från ett fyrtiotal orter i Västsverige. Ur dem kan klimatets effekter på växtligheten tydligt utläsas.

Åslög Dahls forskning består av två delar. Den ena är fenologi: hur naturen förändras över årstiderna och de periodiska företeelserna inom växtriket. Hon har varit med och startat Svenska fenologinätverket, där olika botaniska trädgårdar, naturum, myndigheter  och även amatörer gör observationer. Nätverket har fram tills nu totalt samlat in 150 000 observationerna.
– Tanken är att våra data ska in i Artdatabanken. De går dessutom att jämföra med data från 1823 till 1926 och kan fungera som indikatorer på hur växter påverkas av klimatförändringar.

Den andra delen handlar om bin och vad de samlar in. Pollen är bins enda proteinkälla. Under 20 års tid har hon analyserat pollen i honung och även haft kurser för biodlare. I ett nytt forskningsprojekt, tillsammans med svenska och norska samarbetspartners, ska hon jämföra den inhemska underarten av honungsbi med de sydeuropeiska underarter som importerades till Norden i mitten av 1900-talet.
– De nordiska bina är inte lika högproducerande, men de är väl anpassade till den lokala floran och det lokala klimatet.

Lusten till botanik har följt Åslög genom åren, liksom intresset för evolution.
– Genetikern Theodosius Dobzhansky har sagt: ”nothing in biology makes sense but in the light of evolution”. Och det stämmer verkligen.

Botanisk forskning över tid

DÅ: Människor har alltid känt till växter eftersom de har behövt dem. Medicinalväxterna har en historia som går tillbaka till en tid då inga skrivna dokument fanns. Man har till exempel hittat pollen i neandertalarnas gravar, och på sumerernas lertavlor finns listor med medicinalväxter. Liknande nedteckningar är funna i papyrusrullar. I det gamla Grekland skrevs örtaböcker, och kunskapen från dem togs först över av romarriket, under tidig medeltid av muslimska läkare, och därefter av klostren. På 1700-talet började Carl von Linné systematisera växterna.

NU: Idag kan botanikerna analysera växternas dna för att se vilka växter som är släkt, och hur växterna utvecklats. Även förståelsen för svampriket, som är en del av botaniken, har ökat med dna-analyser, även om mycket av det som lever i marken fortfarande är okänt. Forskningen har också lett till en ökad förståelse för den samverkan som finns mellan växter och svampar, liksom mellan växter och djur.

I framtiden: De stora framtidsfrågorna är klimatförändringarnas påverkan på växterna och utarmningen av den biologiska mångfalden. Det finns dessutom många arter som fortfarande är okända för vetenskapen, inte minst i de tropiska skogarna. Dessa vill forskarna hitta och kartlägga. Bland de okända växterna kan viktiga medicinalväxter finnas, och det gäller att få tag på dem innan de försvinner på grund av ett förändrat klimat eller ökad urbanisering. Idag kommer runt 40 procent av våra mediciner direkt eller indirekt från växtriket.

Åslög Dahl

Gör: Forskare och lärare i botanik vid institutionen för biologi och miljövetenskap. Föreståndare för Pollenlaboratoriet och forskningschef  i Botaniska analysgruppen.

Ålder: 63 år

Fritidsintressen: Arkeologi, historia, krukväxter, promenader i naturen och körsång.

Drömmer om: Att som pensionär skriva populärvetenskapliga böcker som går att läsa som skönlitteratur.